Livet är så skört!

Livet är skört!
Jag önskar att jag kunde göra mer,
men just nu sitter jag bara och väntar.

Ska jag skratta eller gråta,
det vet jag inte riktigt.
Önskar att jag kunde göra mer.

Älskar dig min lilla mamma!

Du sa kram!

Du sa kram!
Kram betyder att du,
faktiskt bryr dig!

Långt där inne tror jag,
att du bryr dig!

Kram,
kram,
kram.

Vi är långt ifrån varandra.
själsligt.

Kramen för oss,
närmre varandra!

Jag älskar dig!

Sorgen som sitter i djupet av mitt hjärta

Vad är det egentligen att förlåta?
Är det att gå ner i djupet i sitt hjärta och någonstans där hitta förlåtelse för all sorg personen orsakat?

Jag vet inte ärligt talat om jag kan förlåta, förlåta alla handlingar, alla ord, allting! Jag säger inte att jag är perfekt för det är ingen, men någonstans att bli sårad år, efter år, efter år och verkligen erkänna vad som hänt under hela tiden gör riktigt ont.

Den som inte gått den vägen kan nog aldrig förstå vad man känner och verkligen tänker. Jag skulle vilja släppa allt som hänt och bara gå vidare, men det är lättare sagt än gjort. Jag skulle någonstans vilja slippa känna allt jag gör och sorgen i mitt hjärta men det är totalt omöjligt just nu.

Om några veckor är det 1 år sedan, tänk att det redan har gått 1 år, trots detta har det varit några bumps på vägen och jag har fått starta om med känsloarbetet.

Frågan är, Kommer jag någonsin kunna förlåta dig?
Allvarligt talat önskar jag det, men jag tror inte det!
Förlåt!

havets sång

stilla jag hör havets röst,

stilla det smeker min inre tröst.

Långt bortom horisonten jag se,

ett oändligt kärleks te.

Havets dyningar mot kinde slå,

själen min dåligt må.

Stilla jag söker havets röst,

stilla jag börja finna min inre tröst.

Långt bortom himmlen jag se,

en mås på en sten le.

Havets stilla vågor slå,

själen min börjar gå.

Stilla jag hittar havets röst,

stilla jag har hittat min inre tröst.

Skrivmaskinen

I mitt huvud är det något romantiskt med en skrivmaskin, en maskin man sitter och skriver på och ingen kan skicka ett virus till den. Ingen kan förstöra den, och den enda som vet vad jag skriver är jag och min skrivmaskin och det är nog därför jag tycker de är vackra.

Dagen innan midsommarafton fick jag en present av min mormor när jag kom ner till landet, sent sent den kvällen. Jag fick min mormors skrivmaskin, hela jag lös upp och det var som något inom mig bara fylldes med kärlek. Äntligen hade jag fått en skrivmaskin, som jag längtat och önskat mig. Tänk att det är nog bland de enklaste sakerna man kan önska sig, och kanske inte helt vanligt heller. Jag önskar mig en skrivmaskin för jag älskar ljudet när man trycker på tangenterna. Jag älskar att jag kan sitta där och skriva i all evighet utan att skrivmaskinen får ett virus, jag behöver inte spara min text hela tiden utan jag ser exakt på pappret vad det är som händer. 

Jag och min skrivmaskin har redan lyckats skriva massor och fler dikter än vad jag brukar producera. Tycker nämligen inte om att sitta och skriva dikter på datorn, de har en tendens att försvinna ut i det blå och någon annan kan anse att de är dennes dikt.

(Bild tagen från denna adress)