Tomt,
Det är så tomt.
Att detta skulle hända igen.
Vill bara krypa ner i,
mitt stora varma tjocka
täcke!
Andas,
glöm inte andas,
mellan alla tårar!
Malena,
glöm inte andas!
Jag vill inte andas,
andas hjälper inte!
När ska orättvisan ta slut,
när ska det bli min tur,
att glänsa?
Livet är orättvist!
Pusss pusss kramar till min bästa Malena!
SvaraRaderaKänner så igen mig i de du skriver. Mer från förr kanske för nu mera orkar jag inte riktigt se allt som kört. Men jo, det finns helt klart en stor stor poäng med de du skriver. Somliga får allt. Men som vi brukar säga. Vad hjälper att se det så? Ska alla omkring en få höra hur hemskt det är? Eller ska man fortsätta känna att det är faktiskt livet som sådant o att jag bestämmer själv att ta mig vidare?
Kram kram i massor till dig.